Många partier har kulturpolitiska program och dokument av olika slag och årgång. Men vilka kulturfrågor får utrymme i de valprogram som partierna lanserar inför riksdagsvalet? Och vilken prioritet får de i relation till andra målsättningar de närmaste åren?
Generellt är utrymmet för kulturen ganska magert, visar en genomgång av de åtta riksdagspartiernas valprogram. En majoritet av partierna ger inte ens kulturfrågorna en egen underrubrik. Och kultur i bemärkelsen konst nämns knappt alls.
Men om man utgår från ett brett kulturbegrepp kan man ändå se till exempel hur utbildnings- och minoritetsfrågor får en kulturanknytning i SFP:s och Kristdemokraternas program, medan Centern nämner kulturtjänster som något som stöder välmående och hälsa.
De överlägset mest ambitiösa skrivningarna om kulturen har Vänsterförbundet som vill att momsen för e-böcker och -tidningar sänks, att antalet konstnärsstipendier ökar samt att understöden till såväl kulturinstitutioner som fria aktörer växer. Dessutom vill partiet göra det lättare för nya konstformer att få stöd och att gratis inträde till museer ska vara ett mål. För konstnärerna utlovas ett förbättrat social- och pensionsskydd.
Samlingspartiet använder däremot inte orden konst eller kultur vid ett enda tillfälle i sitt valprogram.
SFP
• Lyfter inte alls fram kultur i bemärkelsen konst i sitt valprogram.
• Poängterar kulturens potential att bidra till välmåendet och stärka identiteten – på samma sätt som också ungdoms-, idrotts-, hembygds- och föreningsverksamhet ska göra.
• Betonar samernas rätt till sin kultur.
SDP
• Vill garantera allas rätt till kultur, men valprogrammet innehåller i stort en enda skrivning om hur detta ska gå till.
• "Konst och kultur tillhör alla och främjar själslig mognad och ett fullödigt liv. Möjligheterna till ett mångsidigt kulturutövande får inte vara beroende av förmögenhet eller boendeort. Förutsättningarna för det fria bildningsarbetet måste tryggas och alla ska ha rätt att utveckla sig själva", heter det.
Kristdemokraterna
• Ägnar en sida av valprogrammet åt underrubriken "Utbildnings-, forsknings- och kulturpolitik".
• "Ett levande kulturliv reflekterar och utvecklar människans kreativitet och uttrycksförmåga," skriver kristdemokraterna. Det är också det enda partiet säger om konst och kultur.
• De 14 åtgärder partiet listar i den här kontexten handlar nämligen alla om forskning och utbildning. Som att privata kristna skolors och daghems ställning bör stärkas.
Centern
• Lyfter fram kultur under en rubrik om hälsa och välmående, vilket var och en bär ett eget ansvar för.
• Motions- och kulturtjänster stöder enligt Centern välmåendet, och partiet vill underlätta för barn, unga och mindre bemedlade att ta del av dem genom låga trösklar och kostnadsfria alternativ.
De gröna
• Skriver inte mycket om konst och kultur i de tio punkter som utgör partiets valprogram.
• För De gröna kommer kulturen in i en kontext som handlar om den jämlika och kostnadsfria utbildningen efter andra stadiet.
• Partiet betonar offentliga biblioteks- och kulturtjänster, att kulturen bör vara tillgänglig för alla samt att det finns ett behov av mångfald inom både utbildningen och kultursektorn.
Vänsterförbundet
• Är det enda parti som uttryckligen lovar mer pengar till kulturen och konsten, som enligt partiet skapar ett "immateriellt välmående".
• Konkreta löften: Momsen på e-böcker ska sänkas, enskilda konstnärer och institutioner ska få fler stipendier och större anslag, och social- och pensionsskyddet för kulturarbetare ska höjas till arbetslivets allmänna nivå.
• Partiet vill också trygga konstnärernas möjlighet att bestämma över och få utkomst från sina verk genom upphovsrätten.
Samlingspartiet
• Nämner varken "kultur" eller "konst" i sitt 16-sidiga valprogram. På sin höjd kan partiets skrivningar om en utbildning som betonar nyfikenhet och uppfinningsrikedom ses som vagt kulturell ...
• ... och mer musik kan det bli i landets daghem, om samlingspartisterna får bestämma.
Sannfinländarna
• Har publicerat sex separata dokument i stället för ett sammanhållet valprogram. I sitt språkpolitiska program betonar partiet den finska identitetens kulturella betydelse, som något som kan särskiljas från det svenska språket och kulturen. Att värna om den finska kulturen ska vara statens primära uppgift.
• I sitt landsbygdsprogram hävdar partiet att landsbygden och dess traditioner är den finska kulturens vagga, och att omsorgen om och förnyelsen av det finska kulturarvet inte får bli i kläm mellan internationella influenser.
• I sitt invandringspolitiska program ifrågasätter Sannfinländarna om det finns något nödvändigt eller eftersträvansvärt i "mångkultur".
"Konst betalar tillbaka"
Wivan Nygård-Fagerudd leder den grupp inom SFP som håller på att uppdatera partiets åtta år gamla kulturpolitiska program. Hon medger villigt att kulturen och konsten får snålt med utrymme i just valprogrammet.
– Det avspeglar i någon mån att det som oroar folk mest handlar om vård, ekonomi, skola och utbildning. Det politiska samtalet har dominerats av vård- och kommunreformen och den ekonomiska nedgången.
Som politiker med stark kulturprofil skulle Nygård-Fagerudd personligen gärna se fler kultursatsningar, men om SFP som parti vill satsa mer reda pengar på kulturen vågar hon inte säga i det här skedet av arbetet.
– Det är klart att om vi vill se en större satsning på till exempel konstfostran för barn och unga så kostar den något. Men den kommer också att betala tillbaka sig på lång sikt. Konsten ger barnen redskap att förstå livet.
"Kulturarbetares socialskydd viktigt"
Annika Lapintie, som har varit gruppledare för Vänsterförbundets riksdagsgrupp de senaste fyra åren, poängterar att hennes parti av tradition försöker hålla den kulturpolitiska fanan högt. Omsorgen gäller både alla medborgares rätt till kultur och kulturarbetarnas svåra utkomstmöjligheter.
– Därför vill vi också lyfta frågorna om socialskydd, pensioner och annat.
Andra partier talar om stora sparbehov, snarare än om att dela ut pengar. Som gruppledare i riksdagen – hur realistiskt är det att få igenom det ni lovar?
– Valprogrammet säger ju vad vi skulle göra om vi får besluta helt ensamma. Så stora blir vi förstås inte, men vi har också idéer om hur vi kan samla in pengar och där vill jag framför allt lyfta fram den svarta ekonomin och skattefifflet. Det försvinner mycket pengar från både företag och privatpersoner till skatteparadis.
Är det populistiskt att lova så mycket som ni gör?
– Nej, vi har skrivit ner det vi tycker, och det kommer att vara vår utgångspunkt i regeringsförhandlingar med andra partier.
